dancing the whole way home

Det har gått en vecka och jag lever fortfarande i ruset som Pete gav mig. Tårar rann och rösten försvann, och det enda jag kan säga är att jag älskar den mannen.
Annars har veckan rullat på bra med körskola, halkan, lite fikor hit och dit och ett fint Mysteriet på Greveholm-maraton med Annika. I fredags bjöd Ida på 19årskalas och det var supertrevligt!

Imorgon ska jag och mammsen boka en resa till London i mars och jag tar en weekend till Le France i april. Snart är det sommar och imorgon är det Paradise Hotel igen, he he he. Ibland är livet bra!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0